Brasilien 2008 – 2009

Har aldrig kommit igång med att träna här – tänkte väl ha gjort det i höstas efter att jag hade kommit till rätta. Men då blev jag ju rånad och med en spricka i handleden är det inte så lätt att träna, speciellt när det krävs läkarintyg för att få träna här på Scania.

Nu när jag närmar mig hemresan känns det som jag bör komma igång för att inte vara helt ur form när jag kommer hem. Därför har jag börjat träna lite lätt här nu och hoppas att det hjälper mig lite grann när jag drar igång med spinningen i mitten av april.

Sökte på Google efter nyheter på svenska om Brasilien – hittade inte så mycket i närtid. Men jag hittade tillbaka till de Henrik Jönsson skriver om Brasilien på Sydsvenskan.se och det är bra grejer. Senaste inlägget om hur Brasilien kanske tar sig in i [W:G8] och hur de har en ny lag som förbjuder kundtjänster att koppla kunder mer än en gång…

Igenkänningsfaktorn och sympatin blev ännu större när jag läste ”Det är alltid en chock att konsumera vård” det påminde mig om mina turer efter rånet.

Ikväll ska jag på återbesök till sjukhuset där de ska kolla om sprickan i handleden har läkt – spännande, den känns bra i alla fall… lite vek efter att inte varit använd på fem veckor. Sen ska jag dessutom klara av besök alldeles själv också – läkaren kunde prata engelska. Så  prata med läkaren lär inte vara något problem, men det administrativa före lär vara en utmaning.

Rapport… jodå det gick bra – även delen före jag kom till läkaren, så nu är det bara sjukgymnastiken kvar 🙂

Det är inte alltid så lätt att betala för sig… speciellt när man en gång blivit rånad och nu hela tiden tänker på vad jag har med mig, för om det skulle hända igen minimera förlusterna.

First Card fungerar oftast men kan utan förvarning sluta fungera hos någon butik men stunden senare fungera i en annan – så det känns lite osäkert så därför måste jag ha mera kontanter med mig eller VISAkortet, som hittills har fungerat fläckfritt, vilket är precis vad jag inte vill ha… så till all Nordeaanställda – här är lite kollektiv bestraffning… skärp er!! Vad är det för butterickskort ni tar betalt för?

Sen till den stora frågan varför äger staten fortfarande en del av Nordea? I och för sig är det ju populärt för stater att köpa banker nu… men ändå 😉

Någon som undrar varför jag är på det här humöret?? Jo, jag skulle tanka igår – första gången med bara ren etanol 🙂 men ändå… jag fick bilen tankad och när jag skulle betala så fungerade så klart inte mitt First Card och jag hade inte nog ned kontanter med mig. Jag fick dock betala så gott jag kunde med kontanter och sen komma tillbaka idag och betala resten. Så igår kväll så fick jag åka hem – hämta mitt VISAkort så jag kunde få ut lite kontanter samt äta lite och då, då fungerande kortet igen…

Jag har nu varit här nere i fyra hela veckor och börjar den femte idag! Känns som den första månaden var tuff med många nya saker och företeelser som jag har fått anpassa mig till – men nu känns det bra, solen skiner och det är lagom varmt ute. Brödet till frukosten hade inte hunnit mögla – har lärt mig att ha det i kylskåpet nu… Sen har jag börjat vänja mig med att bara ha en varmvattenkälla i lägenheten, vilket innebär att jag tvättar händerna med duschmunstycket hängandes i handfatet… apropå händerna så känns handleden bättre och skyddet som jag fick istället för gipset känns som ett riktigt lyft!

Nu till den kommande veckan – förutom allt det vanliga som att skaffa sig mat och gå på portugisiska så ska jag till helgen försöka ta mig in till Saõ Paulo för att besöka MASP hoppas bara att väderprognoserna håller i sig. Än så länge ser det ut som jag har en fin vecka att se fram emot!

Det handlar om handleden…

Handled med skydd

Har haft fem läkare som har bedömt om jag ska ha gips som jag har nu – eller om jag ska ha ett skydd som jag spänner på själv. Just nu leder rekommendationerna för skyddet, så nu har jag köpt ett sådant och kan ta bort gipset själv när det mig passar. Behöver bara komma en för en verifierande röntgen att allt ser bra ut om en 3-4 veckor.

Det ska bli skönt att slippa gipset – bara att kunna tvätta sig normalt är guld värt, hoppas bara handleden läker som den ska…

Var det någon som tyckte att fem läkare var mycket – egentligen är det sju stycken, en till på magnetröntgenstället som analyserade bilderna och så hudläkaren för huden under gipset! Värt att reflektera över är att det nu är åtta dagar sen jag skadades!!! Två läkare som tittar på en känns mycket hemma i Sverige – och då är oftast den andra en AT-läkare :-/

Har fått stifta bekantskap med den Brasilianska sjukvården!

Vanligtvis så är jag en förespråkare till privatisering – men om privatisering av vården får den att bli som i Brasilien så är jag verkligen emot det.

Jag besökte först en akutmottagning i söndags och fick då träffa en läkare, jag blev röntgad och efter det så träffade jag läkaren igen som berättade om vad bilderna visade och till slut fick jag ett gips runt handleden. Det här tyckte jag fungerade bra och det hela gav ett bra intryck. Förutom att jag fick röntgenplåtarna i handen när jag gick därifrån.

Men sen så ville de här på Scania att jag träffade en läkare här på Scanias mottagning – han konstaterade att läkaren från dagen innan hade gjort rätt men tyckte ändå att jag skulle träffa en specialist. Vilket jag då gjorde dagen efter – han tyckte också att det var bra gjort på akutmottagningen men tyckte att det var läge för en magnetröntgen, han skrev något papper som gjorde att jag kunde göra en magnetröntgen. Men det var ju bara ett papper, sen ska man själv hitta något ställe att göra själva undersökningen på – tur nog hade Scania ett ställe de brukar använda så jag åkte dit och fick bilderna tagna igår. De bilderna fick jag också med mig – så jag verkar hålla mig själv med en egen journal här.

Efter magnetröntgen så var det dags för att träffa läkaren på Scania igen och han sa att det bekräftade det man såg på den vanliga röntgen och att jag borde ta och byta gips till ett mer långsiktigt gips som jag ska ha i tre veckor till. Det kan dem dock inte göra här utan nu ska jag tillbaka till sjukhuset igen.

Helt klart omständigt det här – man kan inte få hela saken utredd på ett ställe utan jag får åka runt till en massa olika ställen och träffa många läkare.

Den enda gången som de var lite smidiga här var när läkaren här på Scania såg att min hy inte mådde så bra kring gipset så skickade jag till ännu en läkare som kollade på huden och skrev ut lite salvor.

På min fjortonde dag så blev jag rånad.

Jag mår bra, förutom ena handleden som gör ont – men den känns bättre än efter senaste cykelvurpan…
Jag blev inte av med något!

Det hände på slutet av en längre promenad – hade gått längs med den gatan som hotellet ligger på, den är rätt lång så jag kom in mot Santo Andres centrum, där vände jag och gick nästan samma väg tillbaka. När jag började närma mig hotellet så genade jag ner mot den stora gata som köpcentrumet ligger vid. Jag kom dock ner ett kvarter för tidigt och gick längs med gatan bort mot köpcentrumet för att äta lunch.

Det första jag märkte var att någon verkade gå ikapp mig – tyckte det var rätt udda, alla som har gått tillsammans med mig vet att jag inte går långsamt. Så jag vände mig om för att kolla läget… och när jag vände mig om så såg jag två killar som började springa emot mig och knuffade ner mig på marken och började leta i mina fickor efter saker. De fick tag på mobiltelefonen, plånboken samt nyckelkortet till hotellet. Efter det så sprang de iväg och jag reste mig upp och kollade att jag verkade vara hel och ren – det var då jag kände av handleden.

Började sen gå mot köpcentret kändes som det säkraste stället i närheten, lite längre bort så stog det några tjejer och delade ut något och några började prata med mig på portugisiska… jag försökte prata, men det är ju inte helt lätt. Sen kom det en äldre man på cykel och började prata, sen kom det två killar på en motorcykel med min plånbok och mobil – Så jag fick tillbaka det viktiga 🙂 Sen stannade det två bilar och lite folk hoppa ur och började prata. En smärre folksamling med andra ord som jag försökte tacka för att de brydde sig.

Efter det åt jag i köpcentrumet för lite lunch innan jag gick tillbaka till hotellet.