De verkar ibland ha något emot att ta kort – idag har jag köpt biljetter för mig och Ronny till Spirit of London. Men när jag väl har lyckats hitta rätt butik och dessutom lyckats få fram vad jag ville ha så… kommer det fram att ja, butiken tar gärna emot kort. Men inte när de säljer biljetter, då måste de ha kontanter.
Det visar sig nämligen att de verkar ha en separat kassa för biljettförsäljningen. Har verkligen kommit på en sak jag saknar med Sverige – möjligheten att köpa saker på nätet!
Till helgen är det dags igen. Då ska vi försöka ändra från sommartid till normaltid – när vi började sommartiden var det minst sagt väldigt förvirrande som jag skrev om då. (Ni hittar nog de inläggen lättast genom att klicka på etiketterna till det här inlägget)
Nu har jag kommit på deras sätt att kommunicera ut att det är dags att ändra tiden. Jag hittade nämligen ett anslag på en anslagstavla här på jobbet där de berättar att det händer nu på söndag. Mer stod det inte, inte när de händer på söndag utan bara söndag – erfarenheten säger att det är vid midnatt…
Var förbi ett köpcentrum igår för att äta middag – har inte ätit där på ett tag så igår kändes det faktiskt som lite omväxling att gå dit. Efter maten, på väg till parkeringen så gick jag förbi en skjortaffär – de hade faktiskt några skjortor i skyltfönstret som verkade vara riktigt smala.
Det gjorde faktiskt att jag gick in och frågade efter en smal skjorta – killen i butiken letade fram en och öppnade förpackning… då var de inte lika smala längre, trots att den hade en lapp med ”slim” på sig. Det var inte ens värt att prova den.
På vägen ut ur butiken fick jag förklaringen – Skyltdockorna har en lång rad med nålar i ryggen som håller in skjortan på så att den ser ut att passa dockan… Istället för att göra smala skjortor så att de passar dockorna och förhoppningsvis mig också – så fixar de till skyltning!!
Sett en annan del av livet här i Brasilien idag.
Jag och Michael blev inbjudna av en kille på inköp att besöka en klubb som han är med i. Klubb var ju lite obestämbart begrepp när vi begav oss dit.
Läs mer…
Hittade en läsvärd artikel på Råd&Röns hemsida om hur genmodifierat utsäde används i Brasilien och hur det blev godkänt.
http://www.radron.net/templates/Artikel____2157.aspx
Jakten var på en dator som försvann från sin plats på måndagseftermiddagen och som efter en del letandes hittades på andra sidan av fabriksområdet hos de tekniker som arbetar med klientdatorerna här. De hade trots att vi har märkt datorn att den skulle lämnas ifred tagit den från sin plats för att de skulle plocka delar från den när de skulle felsöka en annan dator av samma modell.
När vi väl hittade datorn igårkväll så var den ansvariga teknikern inte längre kvar på jobbet… Det gjorde att jag fick gå upp tidigt på morgonen och försöka komma tidigare än honom till jobbet för att se till att inget hända med den. Efter att ha suttit och väntat där i en tjugo minuter så kom han och vi fick börja återställa den och frakta tillbaka den tillbaka till sin plats.
Ett litet äventyr som kostade oss ungefär ett dygn…
Varje år så får man i det här huset en ny garageplats – syftet är gott och det är att man inte ska fastna med en dålig plats och ska behöva leva med den.
Det är tre personer inblandade i det här.
- Först är det en gammal dam som inte har någon bil som bor mitt emot mig på samma våning.
- Sen är det en kille som presenterade sig som ”host”, så någon slags värd – han verkar hålla i lite administration och kan faktiskt prata hyfsad engelska.
- Och så jag.
Först när jag fick höra om det här av min värd så tyckte jag idéen mest var jobbig, men jag såg den goda tanken. Sen skulle alla byten ske samma dag, man fick inte komma överens med den man skulle byta med om ett annat datum. Sen så ska vi byta fjärrkontroll till porten, då har vi såklart inte samma till alla portar utan min funkar bara på en port. Allt det här känns okej, men lite bökigt. För andra är det här en stor grej… för de andra två spelarna har velat pratat med mig om det här tre gånger nu utan att vi säger något mer än vad vi kom fram till första gången. Det lustiga är att båda två har ”spontant” bara öppnat dörren när jag råkar komma hem för att prata lite grann – det känns inte så spontant eftersom jag aldrig har sett de grannarna tidigare trots att de bor på samma våning som jag.
Skriver från gaten där ifrån jag ska flyga från Frankfurt till Sao Paulo. Vistelsen på flygplatsen har verkligen inte varit smidig – tacka vet jag Air France eller KLM. Jag har fått stå i en lång kö för att bara för att få ett boarding pass bara för att direkt ställa sig i kön för att använda det. Känns som en kö för mycket. Men det vore okej med köerna om de hade lite tempo, att det tar knappa timmen för de att bearbeta 15-20 kunder är ju bra segt. Trodde inte riktigt att det kunde vara smidigare att flyga via Paris än Frankfurt med tanke på fördomarna jag har om fransmän och tyskar så borde det vara tvärtom… men till tyskarnas försvar så har nog det brasilianska flygbolaget en stor del i strulet… Så det här är bara början på att åter försöka anpassa sig till hur segt det kan vara i Brasilien.
Så nu har jag fått ur mig den frustrationen. Så nu är det bara att vänta in att få ombord planet på vägen ner nu är det i alla fall ett bra plan, Boeing 777-300, på vägen hem blir det en gammal Jumbo 🙁
Ska bli skönt att komma ner till värmen – jag hoppas verkligen att det är varmt i Brasilien nu, det var lite kyligt i Sverige och när vi kom in mot Frankfurt så var det vitt på marken och piloten sa att det var kring sju minusgrader på marken.
Idag var jag på ICA Maxi här i Södertälje och handlade – det som slog mig då var att båda framför mig i kassan använde stora mängder kontanter att betala sina inköp med. Jag har ju sett det tidigare och har även tidigare dömt ut alla människor som använder tusenlappar till att vara skattefifflare eller på annat sett kriminella.
Men det var inte det perspektivet jag såg idag – utan kontrasten, jag har inte sett det någon gång i Brasilien att så mycket betalas med kontanter. Så något skiljer människorna åt…
Efter att ha betalat en tioprocentig serviceavgift, som egentligen är frivillig, på många restauranger och dessutom fått betalningen konsekvent avrundad i fel riktning så testade vi på flygplatsen när vi skulle äta där att lägga lite mindre – väl så det täckte maten men inte hela serviceavgiften. Ett litet experiment helt enkelt.
Jag tror att jag tyckte det var roligare än Åsa… det roliga var ju att servitören kom tillbaka och tyckte vi hade betalat för lite. Det var faktiskt lite skönt att han gjorde det – just därför var det verkligen inte värt att betala hela serviceavgiften.
Summorna det rörde sig om… vi sparade in R$1 på en R$44-nota
Senaste kommentarer