Efter att ha betalat en tioprocentig serviceavgift, som egentligen är frivillig, på många restauranger och dessutom fått betalningen konsekvent avrundad i fel riktning så testade vi på flygplatsen när vi skulle äta där att lägga lite mindre – väl så det täckte maten men inte hela serviceavgiften. Ett litet experiment helt enkelt.
Jag tror att jag tyckte det var roligare än Åsa… det roliga var ju att servitören kom tillbaka och tyckte vi hade betalat för lite. Det var faktiskt lite skönt att han gjorde det – just därför var det verkligen inte värt att betala hela serviceavgiften.
Summorna det rörde sig om… vi sparade in R$1 på en R$44-nota
Jag märker verkligen tydligt att jag inte har kommit igång alls med språket när jag är ute tillsammans med Åsa här – Hennes spanska hjälper oss mer än min portugisiska gör, det jag bidrar med är att jag är bättre på att förstå vad de säger medan hon är bättre på att prata.
Det kan leda till en rätt konstig dialog med en brasilianare – jag får tolka vad brasilianaren säger och Åsa får sedan på min tolkning svara på spanska… inte den bästa förutsättningen för glasklar kommunikation
Nu hoppas jag att jag har lärt mig lite av förra semester om att skapa en trygg situation här nere för kollegorna. Så att de har full koll på vad som händer i arbetet och vad som jag förväntar mig ska hända under de två veckorna jag nu ska vara borta. Förra gången klarade jag mig i 1,5 dag om jag minns rätt innan de ringde från jobbet och var orolig över något. Minns inte ens vad det var.
Nu är det Åsa som är på väg ned och nu blir det nog mer fokus på turism… när jag tänker tillbaka på Mickes besök här nere så är det ju mest Formel1-helgen som man minns trots att vi turistade en hel del också. Då var inte vädret det bästa så jag hoppas att det är bättre de kommande veckorna och det finns i alla fall förutsättningar för det, för det är varmt nu nästan varje dag trots att det kommer någon regnskur också.
Senaste kommentarer