Nere i receptionen i min byggnad har vi en snurrgrind av det jobbigare slaget… Den ser rätt snygg ut – gjord i frostat glas. Men om man vill använda den så blir det jobbigt.
Den är nämligen inte direkt diskret i tjutet när man drar kortet – det är riktigt högt, ungefär lika smidigt som ljudet var i de nya MAN-bussarna som SL kör i Södertälje. Sen att rotera dörren är trögt, man får ta i… iofs inte så jobbigt, nackdelen är för personen bakom för det finns ingen bra stopp i rotationen utan den står och svänger ett tag innan nästa kan gå igenom.
Det är inte något som förvånar – för smarta och praktiska lösningar finns det inte i överflöd här men det får gärna se bra ut… ögontjänare helt enkelt!
Jakten var på en dator som försvann från sin plats på måndagseftermiddagen och som efter en del letandes hittades på andra sidan av fabriksområdet hos de tekniker som arbetar med klientdatorerna här. De hade trots att vi har märkt datorn att den skulle lämnas ifred tagit den från sin plats för att de skulle plocka delar från den när de skulle felsöka en annan dator av samma modell.
När vi väl hittade datorn igårkväll så var den ansvariga teknikern inte längre kvar på jobbet… Det gjorde att jag fick gå upp tidigt på morgonen och försöka komma tidigare än honom till jobbet för att se till att inget hända med den. Efter att ha suttit och väntat där i en tjugo minuter så kom han och vi fick börja återställa den och frakta tillbaka den tillbaka till sin plats.
Ett litet äventyr som kostade oss ungefär ett dygn…
Har fått ett riktigt erkännande av min blogg idag – satt på kontoret borta hos R&D idag och pratade lite med en kollega, Michael, om en annan kollega, jag var inte riktigt säker på om vi menade samma person så jag tänkte att det enklast var att kolla på bloggen. För jag var säker på att den jag tänkte på hade jag på kort här.
Fast kolla på bloggen var inte så enkelt – när jag skulle kolla den via Michaels inloggning på WTSen så var den spärrad av de filter Scania har för att vi anställda inte ska kunna surfa på vilka sidor som helst.
Det är där storheten ligger – jag har blivit uppsnappad av de filtret!!
Men än ska jag inte ropa hej, för nu när jag själv loggade in och försökte verifiera företeelsen så lyckades jag komma åt den via Scania… får kolla imorgon igen på jobbet.
2009-01-26 : ”Imorgon på jobbet” – Den fungerar igen…
Idag har jag äntligen fått besked om hur länge jag kommer vara i Brasilien! Min sista arbetsdag i Brasilien kommer att bli den tredje april så knappa tre månader till kommer jag vara nere i Brasilien.
Ett av mina personliga mål var att hinna se lite mer av landet – tror inte det kommer bli lika enkelt nu. Speciellt eftersom högst prioriterat är det att besöka Buenos Aires, vilket jag antagligen gör direkt efter att jag har slutat i Brasilien. I dessa tider får man vara glad över det man får eller inte blir av med och jag har bara blivit av med fem månader i Brasilien och traktamente värt en 80 000 kr…
Fortfarande inget besked om när jag ska åka ner igen – undrar om det kommer att bli av till och med…
Under tiden jag väntar på besked om nedresa så kommer det istället besked om att trakamentet är sänkt med 34%. Så det lär kännas i plånboken om jag väl kommer ner.
Nytt år – men inte så många nya besked… sitter fortfarande kvar i Sverige utan någon biljett ner till Brasilien eller några besked däromkring.
Det känns som jag har varit i Sverige bra länge nu och det känns bekvämt att vara här – fast jag känner att det börjar bli dags att åka ner snart igen, jobbet är ju inte avslutat.
I dagarna pågår det diskussioner om hur långt mitt år verkligen kommer att bli. Har varit inställd på ett år länge, men omställningen till att bara vara borta tills säg maj-juni var inte så farlig – men kortare än så, så känns det lite avhugget.
Att komma hem lagom till den svenska sommaren istället för hösten känns faktiskt helt okej. Kortare och det känns för kort och jag tror dessutom inte att jag hinner med leveransen av projeket.
Men nu är det bara vänta och se som gäller – tror inte mycket kommer bestämmas här innan jul.
Jobbar för fullt i Sverige nu – har haft ett tufft mötesprogram hittills, i alla fall jämfört hur jag har haft det i Brasilien men helt normalt jämfört med hur jag hade det innan jag åkte.
Men hur hårt det kommer bli i framtiden vet jag inte – på ett sätt verkar det bli hårt ”i dessa tider” men å andra sidan kan det bli lite väl lugnt.
Den tredje december 2007 så hade jag avstämning med min chef och det var då som jag tog upp mitt önskemål om en utlandstjänst i cirka sex månader. Veckorna efter det så började planerna smidas för det år jag nu är i Brasilien.
Just då kändes det rätt stort. Ett stort steg att ta och beslutet var både lätt och svårt att ta. Så klart var det rätt beslut att åka hit och med nuvarande kris så kom jag iväg i rätt tid innan Scania kanske skulle fått kalla fötter.
Om det kändes som stort för ett år sen så växte det med tiden – det var mycket som skulle fixas.
- Lägenheten skulle renoveras klart och hyras ut
- Portugisiskan skulle börjas pluggas
- Hälsokontroll
- Vaccinering
- Utbildning
- Skattesamtal
- Visumansökan
- Arbetstillstånd
- Packning
- Tömning av lägenheten
- Lämna ifrån sig arbetsuppgifter
Sista veckan innan jag skulle åka kändes det som jag bara ville komma iväg så allt fick komma igång – jag var redo!
Sen tog det nog dryga månaden i Brasilien innan jag kände att det var rätt beslut att åka dit – men såklart hade jag fått höra det innan jag åkte. Så långt bak i huvudet fanns hela tiden tanken att det kommer bli bättre och mycket riktigt så blev det så…
Efter tre månader i Brasilien så väntar det om en vecka ett sex veckors långt juluppehåll i Sverige. Det känns som en klar markering att första etappen är avslutad snart och när jag kommer tillbaka kommer det vara för att slutföra min huvuduppgift som ska vara klar vecka 22. Jag har nu varit här i tre månader och med juluppehållet så är det 7,5 månad kvar här – känns som tiden går lite för snabbt…
Det kommer bli ett långt uppehåll – sex veckor är tillräckligt långt för att det inte kommer kännas som en tjänsteresa eller semester. Det kommer göra det svårare att åka tillbaka kan jag ana redan nu. Anledningen till att det blir så långt är att Scania stänger ner sin verksamhet i fem veckor över julen – Primärt för finanskrisen men också som ett förlängt sommaruppehåll.
Rubriken – vad tror ni att jag har fått den i från? Skriv gärna en kommentar 🙂 svaret kommer om en vecka…
Senaste kommentarer