Nere i receptionen i min byggnad har vi en snurrgrind av det jobbigare slaget… Den ser rätt snygg ut – gjord i frostat glas. Men om man vill använda den så blir det jobbigt.
Den är nämligen inte direkt diskret i tjutet när man drar kortet – det är riktigt högt, ungefär lika smidigt som ljudet var i de nya MAN-bussarna som SL kör i Södertälje. Sen att rotera dörren är trögt, man får ta i… iofs inte så jobbigt, nackdelen är för personen bakom för det finns ingen bra stopp i rotationen utan den står och svänger ett tag innan nästa kan gå igenom.
Det är inte något som förvånar – för smarta och praktiska lösningar finns det inte i överflöd här men det får gärna se bra ut… ögontjänare helt enkelt!
Så som någon fastighetsmäklare hade i sin reklam.
Jag har ju tecknat mig för en ny lägenhet som skulle byggas vid sjukhuset i Södertälje, Körsbäret kallat.
Nu blir det projektet inte av – anledningen enligt Veidekke är att de inte har sålt tillräckligt med lägenheter. Inte någon efter sommaren, det var just de läget jag var ute efter högt upp med utsikt som hade sålts de övriga var svårsålda. Informationen var ju inte överflödig från Veidekke, jag fick höra från Sverige att det stod i tidningen att det var försenat ännu en gång och när jag senare kollade på Hemnet så var lägenheterna borta en dag men statusen på Veidekkes sida hade inte ändrats utan där står det att det fortfarande är till salu
Det känns mest konstigt att det inte blir av – har ju ställt in mig på den lägenheten nu och så blir det inte av… kan nog ta sig lite tid att vänja sig av med den tanken… men som tur så har jag ju lite annat att tänka på istället 😉
Redigering – 2008-10-17 : Idag skriver DN om att folk hoppar av sina nybyggen – så det är inte bara byggarna som ställer in sina planer som de gjorde för mig.
Sitter på jobbet – allt går inte som det ska… det är en del saker som inte funkar för mig eller för den delen rätt många här nu. Fördelen är att det inte är jag som är ansvarig för att fixa till det, men det är frustrerande och som min kollega här sa, så här är det att vara beroende av Södertälje och att de alltid har gått hem när det väl händer något… snart blir det ju ett mindre gap mellan oss, ni som har läst mina inlägg om tiden [1,2] vet vad jag pratar om. Men sen finns det ju de som jobbar när andra har gått hem 😉
Rubriken kommer föresten ifrån en artikel i Helsingsborgs dagblad och är ett citat från Joakim Montelius – har kanske inte så mycket med inlägget att göra, men jag gillar det i alla fall 🙂
Senaste kommentarer